|
Pastorn har ordet
Jag har
blivit ombedd att skriva några rader under denna rubrik, trots att
jag inte är anställd i församlingen. Jag har haft förmånen att senaste
halvåret medverka med predikan i ett antal gudstjänster och fler är
planerade. Men anställd pastor på deltid är sedan i våras Eddy
Alexandersson och jag önskar honom Guds välsignelse i detta arbete.
Jag har under en 50-årig pastorsgärning hunnit tjäna inte mindre än sju
församlingar som ordinarie pastor och därefter fyra församlingar som
vakanspastor. I dessa tjänster har jag lärt känna och berikas av så
många
underbara och hängivna människor, för vilka församlingen varit en så
värdefull del av livet.
Långfredagen 1950 togs jag som 14-åring in i Ljungby
Missionsförsamling
tillsammans med nära ett hundra nyfrälsta medlemmar, som efter vinterns
stora väckelse ökade församlingens medlemsantal från 318 till 460.
Alltsedan dess har väckelsen varit en del av min livsluft och
inspirationskälla som pastor. Jag upptäckte församlingen som något av
gemenskapens under, där jag som nyfrälst fjortonåring kände den djupaste
gemenskap också med de äldre och gamla medlemmarna i församlingen,
fastän vi levde vårt vardagsliv i så olika världar, och jag samtidigt
tillbringade en stor del av mina tonår på idrottsplatsen Lagavallen.
Församlingen är en gemenskap med Kristus i centrum. Inte en
åsikts-gemenskap, men en tros- och livsgemenskap. Det är en förpliktande
gemenskap, där samhörigheten står i centrum. En kärlekens gemenskap, där
vi delar glädje och sorg med varandra. "Gläd er med dem som gläder sig,
gråt med dem som gråter, visa varandra tillgivenhet och broderlig
kärlek", skriver Paulus i en bild av den ideala församlingen. Ingen
församling har väl lyckats helt leva upp till den visionen. Så länge vi
människor är ofullkomliga, kommer varje mänsklig gemenskap att präglas
av denna ofullkomlighet. "Församlingen är inte en utställningslokal för
färdiga alster, utan en Guds verkstad, där Gud arbetar med oss."
Människor i församlingen är ofta trasiga, besvikna, sårade, men de är
älskade av Gud och får leva i syndernas förlåtelse. Det finns ett
helande i den församling, som vågar vara öppen för det svåra i
människors livserfarenhet.
Så kan församlingen vara en plats, där jag kan uppleva den djupaste
samhörighetskänsla och känna mig fullständigt accepterad av både Gud
och människor. Så blir församlingen ett gemenskapens under, där det är
en nåd att få vara med!
Nils Holmberg
Riktad insamling till larm och
regleringsutrustning.
Att i sommar bara sitta och njuta av ett otal färgsprakande blommor
vilken lycka! Men så går sommaren och jag reser mig upp och ser att det
är överblommat och icke önskat grönt i rabatten. Nu är det dags att
klippa bort överblommat och rensa.
Efter drygt 30 år är det ungefär så med Vallakyrkan. Det har blivit
skavanker och nya behov. Och vi vill ju att vår kyrka ska
fortsätta att vara så bra som möjligt
På församlingsmöte har behoven tydliggjorts och församlingen har önskat
att vi skall offra till de riktade behoven. Det som är aktuellt just nu
är insamling till Larm - inbrotts och brandlarm samt
Regleringsutrustning, som reglerar värmen i Vallakyrkan. Med tidningen
finns ett inbetalningskort, där det finns möjlighet att kryssa vad
pengarna skall användas till. Även på kyrktorget kommer det att ligga
inbetalningskort och offerkuvert som är till den riktade insamlingen -
Larm och Regleringsutrustning.
Kerstin Gustavsson.
|
MERA SOM ÄR PÅ G UNDER HÖSTEN |
Kören Laudate
övar onsd. kl. 19-21
Bibelstudiegrupper
med Eddy Alexandersson
tisdagar em och kväll. Em kl. 14.00 tisdagarna 31/8, 28/9, 12/10 samt
26/10. Kvällsgruppen startade den 24/8 kl. 18.30 – 20.00.
Har Du frågor ring Eddy 073-963 45 26.
Bokcirkel
för dig, som gillar att läsa och prata böcker.
Start söndagen den 12/9 kl. 18.30
tills. med Kerstin G och Gun H
100 år av körsång
firas söndagen den 10/10 -10 kl. 10.00 i Vallakyrkan med
Kören Laudate. Efter konserten serveras lunch,
ca100
kr. Anm. till lunchen senast 1/10
Loppis
lördagen
den 16 oktober med start kl. 9.00.
Världens Tårtkalas till förmån för
Världens Barn. Ring Sigrid Hurtig 44383 om Du vill baka en tårta.
TACK!
Alla ni vänner som
gjorde min 60årsdag till ett så fint minne. Tack också Degerfors
Missionsförsamling för den vackra blomman som nu pryder vår trädgård.
Gud välsigne Er alla!
Örjan Samuelsson
Med
reservation för ändringar. Se pred. turer.
Presstopp 15 nov. Jag, Gun Hävert, samlar
material till Församlingsbladet. Kontakta mig om Du har något, som Du
tycker ska vara med.
|
Händer i höst
Alphakurs
I höst gör vår församling en ny start för Alpha tillsammans med
Degerfors församling. Under tio veckor med början tisdagen
den 7 september kommer vi att mötas till samtal och gemenskap
omkring kristen tro och liv.
Alpha är ett sätt att upptäcka vad tron har att ge oss människor.
Nyfikenheten på vad som döljer sig bakom både gamla sanningar
och nya tankar är viktigt för det kristna livet. Därför passar Alpha
bra både för dej som redan gått länge med Jesus, såväl som för dej
som kanske mest bara är nyfiken på vad man pratar om i kyrkan.
Tillsammans ger vi oss ut på en upptäcktsresa..
Vi börjar i Församlingshemmet i Degerfors den 7 september.
Ledare är Lars Markusson och Örjan Samuelsson. Välkommen!
Equmenias
lärjungaskola Apg. 29
Som några av er vet har jag läst ett år på Örebro Missionskola. Efter
detta år har jag känt att jag vill göra något mer praktiskt. Jag sökte
därför till Equmenias lärjungaskola Apostlagärningarna 29 och blev en av
de tolv svenskar som till hösten kommer att åka till Kongo-Brazzaville
som deltagare i skolan. Vi kommer att gå tillsammans med tio elever från
Kongo-Brazzaville och två från Kongo-Kinshasa. Kongo-Brazzaville är ett
utvecklingsland som haft stora problem med den gamla kolonialmakten
Frankrike. Det är ett fattigt land med politiska problem. Den kultur och
kyrka jag kommer att möta lär skilja sig mycket från den jag är van vid
och jag hoppas att jag ska få många erfarenheter och tankeställare som
är till nytta även in Sverige. Gällande själva skolan vet jag inte så
jättemycket bortsett från att den har en praktisk inriktning och att
undervisning varvas med praktik. Större delen av tiden kommer vi att
finnas i staden Dolisie men vi kommer också att vara ute i olika lokala
församlingar. Jag hoppas på att få en rolig och spännande tid i
Kongo-Brazzaville, men räknar också med att det ska bli ganska tufft och
ibland påfrestande och ni som läser detta får gärna be för mig.
/Jonatan Forsling
|
|
·
En Glädjekälla
Under en tid har
jag ägnat ganska mycket tid åt att läsa texter om kyrkans och
församlingens grundsatser, konstitution och stadgar. Uh så tråkigt,
tänker du kanske. Men jag har faktiskt hittat mycket god läsning i dessa
texter. Här följer några tankar som inspirerats av denna läsning.
Kan man tänka att församlingen är en källa till glädje?
Jag är övertygad om det. Jag tror att det var P. P Waldenström som sade
ungefär såhär:
”Vår uppgift är att ställa människor öga mot öga med den uppståndne
Jesus Kristus. Utifrån det mötet skall människor sedan forma sina liv.”
Jag läser i förslaget till konstitution att
församlingen hålls samman av sitt centrum, Jesus Kristus, inte genom
yttre gränser som vi kan tänkas sätta upp. Gemenskapen växer och berikas
när vi i ödmjukhet, öppenhet, kärlek och omsorg delar olika
erfarenheter, skilda tolkningar av Bibeln och självständiga
ställningstaganden i fråga om trons konsekvenser i livet.
Vet du? Då är du och jag viktiga! När vi delar våra
tankar och erfarenheter, när vi tillsammans ber och lovsjunger och läser
Guds ord och funderar på vad det betyder i våra liv idag. När vi låter
oss inspireras till tjänst, var och en utifrån sin förmåga och längtan
och med den kraft och de möjligheter som Gud ger oss – Då är
församlingen synlig och attraktiv och en källa till glädje, tröst, stöd
och uppmuntran. Då vill vi vara med.
I denna gemenskap finns plats för mig när livet har
gått sönder, - när jag är modfälld och känner mig otillräcklig och
misslyckad, - när jag upplever att kraven är större än min förmåga, -
när ensamheten kväver mig, - när sorgen och saknaden är på väg att äta
upp mig inifrån, - när rädslan vill förlama mig…
Församlingen är ingen utställningslokal för de
perfekta. Den är Guds verkstad för oss som erkänner vår otillräcklighet
och vårt beroende. Vi är högst ofullkomliga och i behov av nåd, tröst
och förmaning. OCH ÄNDÅ - Tillsammans utgör vi Kristi kropp i Degerfors
och i världen. Gud väljer att göra sig synlig genom oss. Vi får vara en
källa till glädje – för varandra och för andra.
Med förtröstan och tillit ser vi fram emot ett nytt år
i Guds och varandras gemenskap. Kom och var med och dela tro, kärlek,
erfarenheter, misslyckanden och nya försök…
Väl mött!
Thomas
ordförande
|
|