Degerfors Missionsförsamling, Vallakyrkan, söker ordinerad pastor och föreståndare på 75 - 100 %.

Vi söker dig som känner en utmaning och kallelse till en församling med många äldre men också en stor ungdomsgrupp. Vi vill tillsammans med dig utveckla det vi redan har samt hitta nya vägar att betjäna människor i Degerfors.Vi tror att vi behöver dig som uppmuntrar och utmanar oss, som tycker om livsnära samtal och undervisar i den andan. Du arbetar gärna med själavård och ledarvård och vill vara en god röst i samhället.

 Vi berättar gärna mer.
Hör av dig till distriktsföreståndare

Roland Brage, 054 - 19 61 73, 070 - 601 50 52, ordförande Thomas Forsling, 0586 - 422 39, 070 - 586 32 58.

 Skicka din ansökan till:
 thomas.forsling@bfkilsta.com
 eller
 Vallakyrkan
 c/o Thomas Forsling
 Byggmästaregatan 8
 693 33  DEGERFORS

 

EN GLÄDJEKÄLLA


Under en tid har jag ägnat ganska mycket tid åt att läsa texter om kyrkans och församlingens grundsatser, konstitution och stadgar. Uh så tråkigt, tänker du kanske. Men jag har faktiskt hittat mycket god läsning i dessa texter. Här följer några tankar som inspirerats av denna läsning.
Kan man tänka att församlingen är en källa till glädje? Jag är övertygad om det. Jag tror att det var P. P Waldenström som sade ungefär såhär:
”Vår uppgift är att ställa människor öga mot öga med den uppståndne Jesus Kristus. Utifrån det mötet skall människor sedan forma sina liv.”
Jag läser i förslaget till konstitution att församlingen hålls samman av sitt centrum, Jesus Kristus, inte genom yttre gränser som vi kan tänkas sätta upp. Gemenskapen växer och berikas när vi i ödmjukhet, öppenhet, kärlek och
omsorg delar olika erfarenheter, skilda tolkningar av Bibeln och självständiga ställningstaganden i fråga om trons konsekvenser i livet.
Vet du? Då är du och jag viktiga! När vi delar våra tankar och erfarenheter, när vi tillsammans ber och lovsjunger och läser Guds ord och funderar på vad det betyder i våra liv idag. När vi låter oss inspireras till tjänst, var och en utifrån sin förmåga och längtan och med den kraft och de möjligheter som Gud ger oss – Då är församlingen synlig och attraktiv och en källa till glädje, tröst, stöd och uppmuntran. Då vill vi vara med.
I denna gemenskap finns plats för mig när livet har gått sönder, - när jag är modfälld och känner mig otillräcklig och misslyckad, - när jag upplever att kraven är större än min förmåga, - när ensamheten kväver mig, - när sorgen och saknaden är på väg att äta upp mig inifrån, - när rädslan vill förlama mig…
Församlingen är ingen utställningslokal för de perfekta. Den är Guds verkstad för oss som erkänner vår otillräcklighet och vårt beroende. Vi är högst ofullkomliga och i behov av nåd, tröst och förmaning. OCH ÄNDÅ - Tillsammans utgör vi Kristi kropp i Degerfors och i världen. Gud väljer att göra sig synlig genom oss. Vi får vara en källa till glädje – för varandra och för andra. Med förtröstan och tillit ser vi fram emot ett nytt år i Guds och varandras gemenskap. Kom och var med och dela tro, kärlek, erfarenheter, misslyckanden och nya försök…
Väl mött!
Thomas

Vallakyrkan fick egen julkrubba
 

Vallakyrkans julkrubba tillverkad av RIA-vänner
 (Hela Människan) Foto G. H.

 


Jag ville vara i Betlehem och se
 vad herdarna såg
se grottan, djuren och allra helst
se krubban där Jesus låg.
 

Han föddes fattig i hemlighet
 och himlen föddes av sång
för himlen visste att han
 var Gud och mänska på samma gång.

                                             


 

                                     Margareta Melin

 

 

Insamling till Världens barn

Start 1 advent

Tårtkalaset för Världens barn har hittills inbringat 14.000 kr. Fortfarande kommer pengar in till detta ändamål genom att Tomas Pettersson, på lördagseftermiddagar, förmedlar osålda tårtor från Märtas konditori. Tårtorna säljs för halva priset och behållningen oavkortat går till Världens barn.
 

Traditionellt har Missionskyrkans insamling till arbetet i andra länder kallats ”Annandagsinsamlingen” – men det handlar om en hel period, med start 1 advent, då vår vilja att hjälpa våra medmänniskor runtom i världen står i fokus. Den 1 advent är starten på kyrkoåret . Låt det också bli starten på Mirakel 2012 

 

Loppisen i Vallakyrkan
 har hittills inbringat 13.583 kr. Fortfarande kommer det in lite pengar, eftersom försäljningen fortsatt efter lördagens stora insats. Nu är allt nedplockat igen, somligt är undanlagt till kommande loppisar och annat är skänkt till Pingstförsamlingens insamling till Ryssland.

Stickcafé  tisdagar kl. 16.30 med början den 24/1. Träffarna fortsätter sedan under våren på jämna veckor.

 Måndagsträffar med servering

23 jan. kl.14.00

20 febr. kl. 14.00 

 Sinnesrogudstjänster onsdagarna 18/1, 1/2, 15/2 samt 29/2

kl. 18.00

 Kören Laudate övar onsdagar kl. 19.00. Ledare Bo Borslehag.

 

 Lycklig den som funnit vishet,
den som nått fram till insikt.
Ty visheten är mer värd än
silver, den vinst hon ger
är bättre än guld.

Ord.3:13-14

Pastorn har ordet

Önskelistan…
Ett av de vanligaste uttrycken vi använder här hemma just nu är: Skriv upp det på din önskelista.
”Önskelistans högtid” är här. Reklambladen väller in med ”årets julklapp” eller ”julklappen till den som har allt” (Hmm???) Och just vi småbarnsföräldrar upplever att leksakskatalogerna kommer tidigare och tidigare och de blir tjockare och tjockare. Ekonomer träder fram i media och säger att i år hoppas handeln på att slå rekord – även om det egentligen är dåliga tider.
Missförstå mig nu inte – jag älskar julen och jag gillar verkligen julklappar. Det jag oroas över att vi HELT glömmer bort att vi människor är mera än bara kropp. I stort sett hela konsumtionssamhället är inriktad på kroppen. Människan som konsument kan bara vara lycklig om hon har det senaste eller det dyraste… Och julen har blivit den viktigaste tiden på året för denna industri.
Det vi egentligen firar i julen är någonting helt annat. Långt borta från all konsumtion från all julmat och julgransbelysning… föds det i ett litet stall mitt bland djur och halm… ett litet barn. Ett litet barn som kommer med den önskan som folk har haft ända sen tidernas begynnelse – nämligen FRID!
Detta lilla barn är den frid som alla – och ja, jag menar ALLA – längtar efter… Nämligen KÄRLEKEN.
Det vi alla borde skriva längst uppe på våra önskelistor - ja, det kanske redan står där, som en osynlig/omedveten överskrift – är FRID.
Och tänk dig… Denna önskan kan bli uppfylld! Den ÄR redan uppfylld… Våga tro att friden som du letar efter ligger i kärleken… Och säg då till Gud – jag vill tro… hjälp mig leva i Din kärlek. Du får fortfarande äta julskinka och köpa julklappar – men det får inte vara det som är orsaken till att du lever – då håller det inte. Våga söka friden… i ett litet barn… i ett litet stall… i orden till herdarna på ängen: Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje! (Luk. 2:10)
En God och Fridfull jul önskar vi er!
Arvid

Besök av Tomas Sjödin

Den 26-27 mars kommer Tomas Sjödin att hålla tre föreläsningar i Vallakyrkan. Det är ett samarrangemang mellan Dfs Missionsförsamling och Pingstförsamlingen. Två av föreläsningarna är identiska och vänder sig till kommunal- och landstingsanställd (eller annan) personal i Degerfors med omnejd inom ex skola, vård, omsorg mm. Rubriken på föreläsningen är ”Närvaron är god nog”. Alla som lever eller arbetar i närheten av människor vet något om maktlöshet. Men också om kraften i mänsklig närvaro. Denna dag pratar Tomas Sjödin om hur vi med till synes små medel kan bli varandra till stor hjälp, om storheten i mänskliga möten.
Den andra föreläsningen, kvällsföreläsning, är öppen för alla och har rubriken ”Att vila är att ta ansvar”. Hur hanterar man känslan av att inte riktigt räcka till och hur vilar man en sliten själ?
 



Tomas Sjödin


 

En resa till Asbest
är i sin helhet ett äventyr varje gång det bär av. Själva staden och kulturen där skiljer sig på många sätt från vårt svenska samhälle. Kanske främst genom att sättet att leva där i Asiens gränsland i sig självt skapar en annan karaktär på tillvaron. I Asbest ser man många människor med tydliga tecken på annan härkomst än de vanliga kaukasiska. Här möts världsdelarna verkligen, vilket också speglar sig i den kulturella bredden. Staden Asbest är i mångt och mycket fortfarande beroende av den stora gruvan. I många delar av vår värld och då inte minst i Ryssland, används fortfarande mineralet Asbest som en viktig ingrediens i taktäckning, isolering och maskindelar. Men att produkten minskat i intresse för omvärlden står ändå tydligt att se i på olika sätt. Även den skrotade planekonomin sätter sina spår. Staden är full av tomma industrilokaler. Tristessen är i många fall påtaglig. Inte minst syns detta i människors liv. Av cirka 70 000 invånare är dryga 10 procent narkotikaberoende och omkring hälften av invånarna kan inte klara av en vit, alltså alkoholfri vecka.Här verkar sedan 20 år församlingen Kristi Kärlek. Med ett arbete som i utformning är ganska likt vårt. Ungdomsverksamhet, gudstjänster och bibelstudier, fast i något större skala. Musiken har en framträdande plats och förgyller varje gudstjänst på ett genomtänkt och funktionellt sätt. Att gå på gudstjänst i Asbest är faktiskt en fest. Trots att predikan kan vara lika torr som här hemma.
Det som är mest fascinerande att uppleva är barnen. Barnen i gudstjänsten. Massor av barn. Och de får församlingens uppmärksamhet på ett mycket ingående och rörande sätt. Barn är sig lika över hela världen. De är tydliga med hur de upplever situationer. De har egna koder som också går att se även om vi inte som vuxna minns vad de betyder. Och de är öppna för sin omvärld. Inte minst blir det påtagligt i alla de blyga ”hello, how are you?” som man får besvara när man kommer på besök.
”Hello, how are you?” är också en viktig del i församlingens arbete. Vid mitt senaste besök fick jag möjlighet att umgås med vårt svenska volontärteam som just nu jobbar på med engelska klubbar runt om i staden och dess omkrets. En viktig uppgift för församlingen är ju att kunna nå människor utanför kyrkväggarna. Engelskaklubbarna är ett instrument som passar väl in.
Insamlingen ”Mirakel 2011” blev uppskattat av många, och gav viktiga – och helt nödvändiga – medel till det internationella arbetet. Precis som förra året kommer insamlingen att synas i bloggar, på facebook och genom ökad aktivitet på webben. Och även i år blir det möjligt att via SMS skänka en fotbollssko, något som gett glädje till många ungdomar i Kongo-Brazzaville.
En hel period
Insamlingen pågår 27 nov 2011 - 6 jan 2012. Med god planering blir också resultatet därefter. Så börja tänka in Mirakel 2012 i församlingens planering. Vårt mål är att samla in 16 milj.Ett starkt vittnesbörd
Vårt arbete tillsammans med systerkyrkorna förvandlar människors liv – det är därför vi kallar det för Mirakel 2012 . Tillsammans kan vi göra mirakel för andra. I kampanjen vill vi tydligt lyfta fram några enskilda människor som fått sina liv förändrade . Det kan gälla före detta prostituerade i Indien, sömmerskor i KongoBrazzaville eller jordbrukare i Latinamerika . Verkliga människor. Våra bröder och systrar, med samma längtan efter ett värdigt liv och samma stolthet som vem som helst. Mirakel 2012 handlar om att finnas till för varandra.